ÅKE WESTER
Nytänkande om vattenkraften i Motala Ström
i Motala och Norrköping.
Motala Ströms totala längd är cirka 10 mil räknat från Vättern och ut till mynningen i Bråviken och passerar på sin väg sjöarna Boren, Roxen och Glan samt åtta kraftverk. Dess avrinningsområde är drygt 15.400 km², vilket är näst störst i Götaland (störst har Göta älv).
Området, som innefattar Vättern och Motala Ström med tillflöden, avvattnar omkring 70 % av Östergötlands yta. De största tillflödena är Svartån och Stångån som mynnar ut i Roxen samt Finspångsån i Glan.
Med Vätterns helt unika vattenmagasin finns stora möjligheter att utnyttja detta magasin effektivare genom att på kort tid kunna öka vattenutflödet för att möta upp en stor efterfrågan på reglerkraft.
Ett annat skäl till att kunna öka utrinningen (avtappningen) från Vättern är den pågående klimatförändringen som oftare drabbar oss med extremoväder med hög nederbörd på kort tid.
Grundtanken är densamma i både Norrköping och Motala – att bygga helt nya och fristående kraftverk under marknivå enligt nedanstående skiss:
Principerna för vattenreglering för kraftproduktion (Sten Bergström 1993)
De nya kraftverken kan i princip förläggas var som helst mellan berörda vatten där lämpliga markförhållanden råder. Förses med moderna högeffektiva turbiner och reglersystem, eventuellt även med pumpkraftverk.
En förutsättning för att hela idén med ökat vattenflöde och energiuttag i Motala Ström är givetvis att även de mellanliggande kraftverken har tillräcklig genomrinning, men när stora vattenmassor passerar flera stora sjöar på sin väg ut till havet, skapas en tröghet i systemet som dämpar hastigheten på vattnet vid stora tillflöden.
Motala
Vätterns enda utlopp Motala ström har begränsad avrinningskapacitet vid höga vattenflöden.
Dels medför passagen under den gamla stenbron en uppbromsning, dels är genomflödet i kraftverket begränsat.
Den gamla kulturminnesförklarade stenbron från 1787 – fortfarande en flaskhals för Vätterns avrinning in i Motala Ström.
Före kraftverksbygget i Motala 1921 med tillhörande damm var Strömmen en fyra kilometer lång forssträcka med 15 meters fallhöjd mellan Vättern och Boren.
Genom tiderna har fisket i Motala Ström haft stor betydelse för ortens utveckling. I begynnelsen för direkt överlevnad – i senare tider även som handelsvara. De mest fångade fiskarterna var lax, ål, harr, gädda och abborre.
Laxfisket var i särklass störst och med lax menades den storvuxna, nedströmslekande vätternöringen. När kraftverksdammen i Motala byggdes försvann öringens lekplatser och det är tveksamt om någon rest av beståndet fortfarande finns kvar.
Fiskelycka med stor lax d v s Vätternöring.
Mitt förslag är att bygga ett helt nytt kraftverk på en vattenled i tunnel mellan Vättern och Boren.
På kartan skulle det kunna se ut så här:
Den blå linjen visar ungefär var en kanal/tunnel skulle kunna anläggas.
Den nya vattenleden, som blir ca 4,5 kilometer lång, är tänkt att anläggas på mestadels jordbruksmark med som mest 20 meters markhöjd över Vätterns nivå. Berggrunden ligger på ca 30 meters djup, så hela anläggningen får grävas.
Med ett nytt effektivt kraftverk blir det gamla överflödigt och strömsträckan genom Motala kan återställas i nära nog ursprungligt skick, dock med betydligt mindre vattenflöde, men kan vid behov användas som reservutlopp vid extremoväder.
Det blir inga större elförluster under byggnadstiden, då det gamla kraftverket kan köras tills det nya är färdigställt.
Stora markområden i den gamla kraftverksdammen (Hårstorpssjön) blir torrlagda och kan omvandlas till fina tomter för bostadsbebyggelse.
Nedan ett foto från 1910 på Motalas finaste lekvatten för den nedströmslekande, storvuxna öringen.
Ute i det strömmande vattnet är spänger utlagda för s k spånghovsfiske. Till höger ligger Hällegården, där nuvarande vattennivå år markerad med en röd linje.
Norrköping
I Norrköping byggde Holmen ett nytt underjordiskt kraftverk i Strömmen så sent som år 1990.
Men eftersom flödet genom staden är otillräckligt vid höga vattennivåer så finns översvämningsrisk vid häftig nederbörd.
Här är tanken att ett nytt kraftverk skall anläggas i berggrunden mellan Glan och Bråviken med fallhöjden 22 meter.
Blå linje markerar var en tänkt tunnel eller kanal mellan Glan och Bråviken skulle kunna placeras.
För korttidsreglering kan Glans vatten användas (10 cm upp eller ned är rimligt för miljön i kantzonen).
För längre tids stort utnyttjande av reglerkraften tillkommer vatten från Roxen samt Sveriges näst största vattenmagasin - Vättern.
För kraftöverföringar finns redan en högspänningskraftledning utmed Glan vid Bråvalla. Vid Kimstad finns ett flertal korsande högspänningsledningar.
Tyvärr kvarstår problemet med fri fiskväg genom Norrköping, men den frågan blir kanske lättare att lösa när det nya kraftverket står klart och vattenflödet genom staden tillfälligt kan strypas.
Grundläggande problematik i Motala Ström:
Klimatförändringar med fler extremoväder och höga vattenflöden på kort tid.
Större städer, stora industriområden samt fler och bredare asfaltsvägar betyder fler och större hårdgjorda ytor som inte absorberar något vatten.
Landhöjningen ger oönskade effekter på Vättern, d v s vattennivån i Jönköping stiger långsamt. Läs mer om landhöjningen: klicka här
Vätterns enda utlopp Motala ström har begränsad avrinningskapacitet vid höga vattenflöden.
Glan har begränsad utloppskapacitet vid högt vattenstånd.
Kraftverket i Motala byggdes för över hundra år sedan och har begränsad återstående livslängd.
Dammsäkerhetsriskerna som blivit extra aktuella i dagens orostider.
Otidsenliga vattendomar.
Målsättningar:
Att vid behov kunna öka Vätterns avrinning med kort varsel.
Att optimera kraftuttaget i Motala Ström genom att bygga ett nya kraftverk med högre verkningsgrad samt bättre reglermöjligheter.
Att minska dammsäkerhetsriskerna.
Att öka den biologiska mångfalden i Motala Ström.
Att återinplantera den nedströmslekande, storväxande öringen i Vättern samt att underlätta för den uppströmslekande havsöringen i Norrköping.
Fördelar:
Kraftverk byggda långt under marknivå blir mer motståndskraftiga mot olika typer av fientliga angrepp.
Projektet ligger i linje med EU:s direktiv om att återställa 20-30 % av våtmarkerna.
Vad beträffar finansiering finns möjlighet att söka ersättning för nedlagda kraftverk ur Vattenkraftens Miljöfond.
Bättre pris på elen genom Naturskyddsföreningens Bra miljöval.