Fria fiskvägar i Motala Ström nedströms Roxen

Roxen

På vår färd över Roxen till de nedströms belägna kraftverken, kommer här lite information om sjön till stor del hämtad ur den utmärkta lilla foldern Rädda Roxen utgiven av Roxens Fiskevårdsområdesförening.

Roxens yta uppgår till 97 km2 och har ett medeldjup på 4,8 meter. Vattennivån skulle behöva höjas ca 35 centimeter för att trygga framförallt fiskens lekplatser på våtmarkerna. Denna nivåhöjning ligger inom vattendomens ram och skulle inte innebära någon större olägenhet för berörda parter.

I Roxen bedrivs ett beundrandvärt arbete för att rädda ålen från utrotning. En stor utsättning av ålyngel sker varje år och när dessa efter ett antal år vuxit till sig och förvandlats till könsmogen blankål, fångas den och fraktas med lastbil ut till Östersjön. Dock är det bara ca 25 % som blir infångade, resterande del simmar mot en säker död i kraftverksturbinerna.

Två angelägna frågor har prioriterats på senare år - kampen mot de invasiva arterna mellanskarv och smalbladig vattenpest.

Sedan 30 år tillbaka har skarvpopulationen ständigt ökat och har under rekordår uppgått till mellan 10-15.000 fåglar under sommarhalvåret. Fiskebeståndet återlåts kraftigt och vattnet blir övergött av skarvens avföring. Glädjande nog har Länstyrelsen gett tillstånd för skyddsjakt under en femårsperiod. I början på år 2022 presenterades förslag till en ny skarvförvaltningsplan.

Vattenpesten växer snabbt i grunda och näringsrika sjöar. Stora sjok av flytande växtdelar hindrar solljuset att tränga igenom, vilket får negativa effekter för andra växter och djurlivet. På vintern sjunker döda växtdelar till botten och förmultnar, vilket leder till syrebrist i vattnet.

Täta bestånd av vattenpest ställer till stora problem för båttrafik, fiske och rekreation. Linköpings kommun har anslagit en miljon kronor för bekämpning av växten. Den vållar även kraftstationerna stora bekymmer, då den täpper till intagsgallren.

För mer info om fiskevårdsföreningens arbete:

Kraftstationer nedströms Roxen

Rädda Roxen

Tabell utvisande produktionsvärden för de berörda kraftverken.

Nedan ges en kortfattad presentation av de kraftstationer som ligger nedströms Roxen samt skisser på planerade fiskvägar för dessa.

Kraftstationen vid Älvås i Kimstad

Kraftstationen har sedan 1988 varit i drift i sin nuvarande form och ägdes tidigare av Ljusfors

Kraft AB. Då den har förhållandevis låg ekonomisk betydelse, kommer den sannolikt att avvecklas. Ersättning för kostnader och uteblivna intäkter (ca 27 miljoner kronor) kan då ansökas om hos Vattenkraftens Miljöfond.

Älvås kraftstation sedd från ovan.

Även ett litet kraftverk kan orsaka stora skador på ålen. Foto Mikael Johansson i Kimstad sportfiskeklubb.

Skisserat omlöp vid Älvås.

Skärblacka kraftstation

Skärblacka pappersbruk grundades 1870. Vid en storbrand 1903 ödelades fabriken och ett nytt vattenkraftverk byggdes därefter.

Skärblacka kraftstation har i sitt nuvarande utförande varit i drift sedan 1987.

Skärblacka kraftstation.

Omlöp vid Skärblacka kraftstation.

Fiskeby kraftstation

Fiskeby Bruk startade sin verksamhet 1637 och fick sina privilegier av drottning Kristina. Pappersbruket anlades på norra sidan av Motala Ström några kilometer från Glan. År 1873 uppfördes på samma plats ett storslaget bruk vars röda tegelbyggnader fortfarande finns kvar. Samma år uppfördes även en av Sveriges första kraftverksbyggnader.

Fiskeby kraftstation vid Motala Ström i Norrköping.

Möjliga fiskpassager vid Fiskebys kraftstation.

Holmens kraftstation

Holmens Bruk AB i Norrköping var ett företag med verksamhet under perioden 1609-1988. Sedan 1800-talet har huvudverksamheten varit pappersproduktion. Företaget ingår nu i Holmen AB.

Holmens nya kraftstation byggdes 1990 och ersatte då sex äldre kraftverk i Motala Ström. Endast Bergsbron-Havets kraftstation, anlagt av Holmens Bruk 1923, finns kvar och används för att hålla den föreskrivna minimitappningen i Strömmen i syfte att få ett vackert vattenflöde genom dammarna i industrilandskapet.

Vid Holmens kraftstation finns en ålyngelsamlare, vars innehåll töms i Glan. Skörden kan vara upp mot 500 stycken och innan ynglen letat sig in i Bråviken upp till kraftstationen har de hunnit bli närmare 50 centimeter långa med en vikt på ca 1 hekto. När ynglen efter många år vuxit upp till könsmogna ålar, fångas ett stort antal in och fraktas ut till Östersjön.

I Strömparken i centrala Norrköping anlades 2013 ett omlöp, så att fisk kan simma upp till Hästskodammen. Redan efter ett år fick man bekräftat att reproduktion av öring skett i lekbäcken.

Att bygga fria fiskvägar förbi alla dammarna i Norrköping är komplicerat och Hushållningssällskapet ägnar många sidor åt tänkbara lösningar i sin förstudie. För de intresserade rekommenderas därför egna studier i materialet.

Klicka och gå till sidan 324.

här

Upp