ÅKE WESTER

Göta kanal som fiskväg

I väntan på att kraftbolagen ska fullgöra sina stora och kostnadskrävande fiskvägar förbi kraftverken, har jag funderat mycket på en annan lösning för i första hand den utrotningshotade ålen.

Från Vättern ut till Östersjön går två stora vattenleder - Motala Ström och Göta Kanal. Varför inte uttnyttja kanalen som fiskled på vissa sträckor? Ålen påbörjar vanligen sin vandring ut till havet, när kanalen stängts för trafik i slutet på augusti. En viss vandring sker även på våren innan kanalen öppnas igen. 

En idyll, som även skulle kunna locka fler fisketurister.

I Roxen där utsättning av ålyngel sker, skulle det spara in en massa pengar och arbete om blankålen kunde ta sig ut för egen maskin i stället för att fångas in och fraktas med lastbil ut till kusten.

Det är dock bara ca 25 % av beståndet som infångas, resten försöker ta sig ut till havet genom kraftverken i Motala Ström och de flesta blir då dödligt skadade i turbinerna.

Vandringsbenägen fisk lockas av strömmande vatten och hur ska man då kunna locka in den i kanalens svaga vattenflöde? Enligt uppgift står luckorna i slussportarna ständigt öppna några centimeter. Att öppna dem lite mer för större flöde, borde inte ställa till några problem.

En extra bonus vore om kraftverken mellan Roxen och Glan ej behövde köras nattetid, så att vattenflödet i Strömmen kunde minskas till ett minimum. De flesta ålarna påbörjar sin långa vandring under månaderna augusti till oktober, främst på natten och helst när månen står i nedan.

Satellitbild över kanalens inlopp i Norsholm. Klicka för större bild.

Det skulle vara ytterst värdefullt att snarast få en fiskräknare installerad i kanalen, för att få en uppfattning om det i nuläget förekommer någon nedåtgående ålvandring, i så fall i vilken omfattning och om denna skulle öka med ett högre vattenflöde.

Problemet med att locka över fisk i nya vattenleder förekommer på många håll i landet, och en intensiv forskning pågår för att finna bra lösningar. En enkel metod på kort sikt vore att använda sig av ett par bevattningsanläggningar från jordbruket, lägga ut slangarna på strategiska platser i Strömmen och rikta vattenstrålarna mot kanalmynningen. Galler och nät kan också användas, där dessa inte utgör hinder för annan verksamhet. En annan idé är att göra ljusinstallationer för att leda ålarna dit vi önskar - det är väl känt att de skyr ljuset.  Med en fiskräknare skulle man snart kunna utvärdera olika metoder.

Ibland behöver kanalen tömmas på vatten vissa sträckor vintertid för underhållsarbete. För den fisk som lever i kanalen får man då räkna med ett visst bortfall. För den vandrande fisken däremot är problemet litet, då den helst simmar vid minst tio graders vattentemperatur.

Under sommarsäsongen kan fisken lätt förflytta sig upp och ner i slussarna tillsammans med båtarna. Den har gott om tid på sig, då slussportarna hålls öppna 5 - 10 minuter vid varje slussbassäng.

För att kunna realisera mina tankar om en fiskväg in i kanalen i Norsholm krävs resurser, både personella och finansiella. Jag initierade därför ett möte med personer inom olika ansvarsområden som hölls på kanalcaféet i Norsholm den 18 augusti 2021.

Vi planerade att göra försök med vattenkanoner i oktober månad och och i samband med detta märka ett antal ålar, för att se vilken väg de skulle välja. Men så blev jag sjuk och fick opereras akut, varför vi beslöt att skjuta upp våra planer till våren.  

Blankålens nedgång från Norsholm och ut till Östersjön.

När vi på ena eller andra sättet har lyckats locka in ålarna i kanalen vid Norsholm, måste även slussluckorna i Bråttom och Hulta ställas lite öppna, så att fisken kommer ut i sjön Asplången, vars naturliga utlopp är Lillån i sjöns sydöstra del.

Satellitbild över kanalens och Lillåns inlopp i sydöstra änden av Asplången. Klicka för större bild.

En förutsättning är att det finns vatten i Lillån, men genom att stänga slussluckorna vid Klämmans sluss nedströms Asplången, kommer det extra vattenflödet från Norsholm att rinna ner i ån.

Nivåtröskel vid Asplångens utlopp i Lillån med alldeles för dåligt flöde, augusti -21.

Så här fint flöde var det på samma plats den 18 maj samma år.

Ålens väg från Asplången till Söderköping - prickad röd väg. Klicka för större bild.

Via Lillån kommer ålen ut i Storån, som strömmar genom Söderköping på sin väg ut till Mem. I dessa vattendrag finns några vandringshinder, som skulle kunna vara besvärliga för ålen att ta sig förbi.

År 2008 presenterade Länstyrelsen en omfattande inventering av dessa vandringshinder och förslag till åtgärder för att återskapa fria vandringsvägar för fisk. 

Länk till utredningen:

Ett exempel i utredningen om vandringshinder är Kvarndammen i Söderköping. Där finns fortfarande kvar en gjuten laxtrappa med anordningar (sönderrostade) för att även mindre fiskar ska kunna ta sig upp i ån.

Laxtrappan vid Kvarndammen i Söderköping.